Jag och ensamheten.

Om hon bara visste.
Om hon bara visste vad jag tänkte. Hur jag kände.
Tänker och känner.
Om hon kunde känna det jag känner. För jag kan inte beskriva.
Den känslan.
Av oerhörd tacksamhet.
Inte så som jag känner den.
För så har hon nog aldrig känt den.
Den känslan.
Av oerhörd tacksamhet.
Jag vill att hon ska känna. Det jag känner.
Jag vill att hon ska veta. Vad jag känner.
Den känslan.
Av oerhörd tacksamhet.


(från 2006!!! Längesen!!!)

För aldrig kan jag tacka dig nog Jonna.
För det liv du gav mig.
För att du lät mig komma fram.
För allt du gjort.

<3.
Jag är så glad och tacksam.
Den känslan.