5/11
:).
Nu sitter jag och försöker skynda i mig frukosten. Jag äter bara sååå lååångsamt.
Ingen rast hanns det med idag heller. bara springa omkring och inget sitta alls. kroppen säger emot. Jag är helt slut. Ont i huvudet. jag vill bara lägga mig ner och dö en liten stund.
Sen fungerar helt plötsligt inte min inloggning till bredbandsbolagets hemsida, så jag kan inte aktivera voddler. Eller ja, jag minns inte mitt användarnamn och lösenord, för hur ofta loggar man in där? Så trycker jag på knappen för glömt lösenordet? och då kommer jag till sidan där man får ändra sitt lösenord, genom att skriva in det gamla. Hur tänkte dom då? Och med min prataitelefonfobi är det sista jag vill att ringa dessa supportrar. Men jag gav mig fan på det och slog numret till service. Jag tycker det är så jobbigt när jag inte vet vem som ska svara i telefonen, så jag tycker det är väldigt jobbigt att ringa alla samtal som inte innebär samtal till en mobiltelefon. Men så ringer jag och hjärtat slår snabbare och så kommer den där telefonsvararrösten som frågar vilken typ av hjälp jag vill ha, så trycker jag en två, så hör jag signalerna igen och så slår hjärtat snabbare för nu kanske det svarar någon men så kommer hon, telefonsvararrösten tillbaka och frågar om det är fråga om bredband, telefoni eller tv, och så trycker jag en etta. så hör jag signalerna igen och så slår hjärtat snabbare för nu kanske det svarar någon, men så kommer hon tillbaka och frågar om mitt personnummer, så hör jag signlaerna igen och så slår hjärtat snabbare för nu kanske det svarar någon, men så kommer hon tillbaka och frågar om jag vill vara med i en undersökning och sedan efter typ fem minuters tryckande och lyssnande säger hon att jag ska vänta i tjugo minuter för att få hjälp! Vad är det för stil?
Nej, nu ska jag lägga mig i sängen och lyssna på jonas gardell eftersom att han aldrig misslyckas med att få mig på bättre humör. Och efter det ska jag försöka sova. jag vet att det är tidigare än tidigast, men det tycker inte varken mina ögon eller min kropp. sovasova. nattnatt. hejsvej.
men kära nån. ni får börja KRÄVA rast. planera in saker som du måste gå ifrån jobbet för att göra. skit i om du lämnar nån i sticket, det får väl bli chefernas bekymmer. jag blir så jävla arg. aaaaaaah!
Ja, men det går liksom inte att eftersom att jag får vara ensam på avdelningen hela tiden. jag blir också helt galet arg. Jag var så arg och trött när jag gick från jobbet idag att jag grät. blä.
nästa gång går du direkt upp till M:s kontor och gråter och skriker ur dig allt det där. nån ordnin får det ju ändå vara!
dessutom är det inte OK att vara ensam även om man fått sin rast. det frångår allt som företaget lovat sina kunder. idiotiskt! dags för ett APT där vi får häva ur oss all skit vi har att säga istället för tvärt om kanske..
Ja. Men det lär ju dröja ett tag tills nästa, vi hade ju nyss. Och vet du vad jag fick göra, när jag egentligen skulle ha haft min rast?! Jag satt i vårat personalrum tillsammans med a från vård och tittade på en himla försäljare med blöja på sig, för hon skulle förklara hur man gjorde. Som om vi inte visste. herre gud säger jag bara!
Andrea, säg ifrån!!! Det är inte ok att vara ensam. Speciellt inte med dementa...
Jag har blivit sjukskriven, kolla min blogg. Vi hörs! Ta hand om dig, kram!
Vi är alltid ensamma med dom när den ena har rast. Och på helgerna är det bara en personal på avdelningen under 1.5h...
HAHA! guuuuuud! nu skrattar jag högt för mig själv här hemma. haha! hade han blöja? jag måste nog ringa och få en närmre beskrivning av detta!
Haha, ja. jag förstår inte hur jag kunde hålla mig för skratt. för det första för att hon stod där framför mig och tittade allvarligt på mig medan hon visade, samtidigt som a sitter och nickar instämmande... själv sitter jag och undrar hur fan jag hamnade där.
