Jag och ensamheten.

Hur löjligt det än är, somnar jag till mamma mu och kråkan varje kväll, antingen medan dom går till stan, lär sig cykla, eller när dom fiskar. Igår fiskade dom. Och det finns nog inget mamma mu säger som inte är bra.

Kråkan: Får du någon fisk?
Mamma mu: Får, vad då får?
Kråkan: Vad har du för krok?
Mamma mu: Vad då krok?
Kråkan: Dra upp får jag se. Va, vad är det där för krok?
Mamma mu: Krok? Nej det är ingen krok, det är en rak.
Kråkan: Men det är ju en spik.
Mamma mu: Ja, inte kan man ha en krok, det är för läskigt, då kan dom ju fastna på den.
Kråkan: Fastna?
Mamma mu: Men om man ska ha en krok med mat på, då kan dom ju få den i halsen, det är ju livsfarligt för fiskarna helt enkelt.