5/4.
el rasto på jobbet. och när den är slut är det bara dryga timman kvar. bäst!
idag har jag extrem mensvärk, när man blir alldeles; kallsvettig och yr, när man varken kan sitta, stå eller ligga utan att det gör ont, och när illamåendet gör att det man skulle ha behövt äta kommer upp med detsamma.
känns som att jag inte har gjort någonting på jobbet idag, utan lagt över allt på stackars sara. och nästa gång jag går till läkaren ska jag försöka ytterliggare en gång att försöka förklara hur jävligt onda mina smärtor är. skulle jag vara en som visar eller uttrycker fysisk smärta skulle jag skrika högt och gråta samtidigt, tror jag, haha. så ont gör det.
men för någon månad sedan drygt på programmet efter tio var det någon som pratade om just extrema menssmärtor och att det blev värre med tiden och det var någon slags sjukdom. och såklart tyckte jag att allt stämde in på mig. och det är vid tillfällen som jag fått för mig att jag vet vad jag har som jag inte vill uppsöka läkaren för att jag inte vill få reda på att jag har det. men well.
efterjobbet möter jag upp sofia och andrea. jag ska köpa lite födelsedagspresenter till mormor och morfar som fyller år nu i veckan och nästa vecka. vi ska också hinna med att äta innan det blir bio vid en sådan där lagom tid som vid sju. alice i underlandet ska vi se, dock inte i 3d vilket jag hade velat prova på, men det får bli en annan gång sörrni.
är det endometrios du tänker på?
det var nog det jag tänkte på ja. usch.
du får ta och kolla upp det.
jag vågar inte ta reda på om det är det..
det är väl bra att få veta? det enda som kan hända är att du kan få hjälp med det onda. och det kan du ju få även om det inte är det.
nja, om jag skulle ha cancer skulle jag inte vilja veta det heller. typ..
fast cancer kan man dö av. det gör man inte av endometrios.
men det är klart, vill du ha ont så vill du ;)
klart jag inte vill ha ont.. men mina försök till att få hjälp hos doktorer har aldrig varit särskilt bra. och nästan aldrig hjälpt. och när jag väl går dit och ska förklara hur det är och känns kan jag aldrig förklara och då tror dom mig inte och då kan jag inte säga emot och så blir det inte till någon hjälp i alla fall.
det låter väl som världens sämsta bortförklaring dessutom.. men när jag inte kan förklara vad som är fel på ett sätt så att dom förstår mig är det rätt svårt.
en gynekolog är väl kanske det bästa alternativet när det handlar om just mensvärk och den typen av problem. om inte annat kan du ju ringa och prata med en bara för att höra vad de tror? du ska nog inte dra för stora växlar och gå och tro att du har endometrios utan utgå från att det är "vanlig mensvärk" istället, så blir det nog lättare. man ska aldrig diagnostisera sig själv, då blir man bara nojjig!
jag är världsbäst på att nojja mig för sjukdomar! och jag har jobbat länge på att ta tag i den här värken, det tar lite tid ibland bara..
