Jag och ensamheten.

jag pratade lite snabbt med jonna på facebook.
det är många dagar som mitt hjärta blir alldeles varmt av att tänka på henne. och veta att hon tänker på mig. vi har båda två något av varandras hjärtan som alltid kommer att finnas där.
jag finns i henne och hon finns i mig.
jonna var den tjejen som lät mig öppna mig, lät mig höras. och allt jag stängt inne hela mitt liv bara forsade ur mig.
hon var den som tog emot mig när jag föll och bröt ihop.
tyvärr ses vi inte allt för ofta längre, men varje dag värms mitt hjärta vid tanken på allt hon gjort för mig.



för
oavsett vad någon säger
är vi världens bästa tjejer.