Jag och ensamheten.

inte orkade jag baka något himla bröd heller. det lät ju bra när jag satt här vid datorn, men så fort jag kom ut i köket vände jag tillbaka på en gång.

men jag har fruktansvärt ont över nyckelbenet. mycket mer ont än bakhuvudet, som faktiskt var det som orsakade allt drama. och nu börjar det så smått bli blåmärken, fast det syns ju inte så bra.


och jag borde ta och äta någonting. det var ett tag sedan nu igen. äta och äta.

och förresten, måste jag säga! att killen som hjälpte mig med skorna när vi skulle gå från anchor, han hade jag gärna pratat mera med ;).