6/1.
nu är första natten soven i örebro.
igår åkte vi fyra hemifrån; pappa, julia, vida, jag och pappas vän anders.
när vi kom fram var det bara att lassa in allting i lägenheten och jag och julia började genast att fixa i ordning. vi packade upp allt som går att packa upp sådär i första vändan, utan några upphängda hyllor osv.
sen när vi skulle sova blev jag så sjukt ledsen. det här är inte hemma. det är så främmande allting. jag känner inte en kotte och igår kändes allting omöjligt och jag ångrade stort vad jag gett mig in på.
men jag vet att jag blir såhär när det är stora förändringar på gång, och det här är ju det största äventyret jag gett mig ut på så, det känns okej att jag tvekar!
och en annan sak som är så sjukt jobbig är att jag är hungrig KONSTANT sedan jag började med mina p-piller. äter jag inte inom tre timmar efter måtiden innan börjar jag att må illa och magen verkligen skriker efter mat. bara det är helt nytt för mig, att känna hunger regelbundet.
så igår åt vi middag vid ungefär klockan sex, och när jag vaknade på natten mådde jag så illa att jag trodde att jag skulle kräkas, det fortsatte under hela natten; varje gång jag vaknade, trodde jag att snart var det dags att springa till toaletten. när jag väl överlevt natten mådde jag så illa att jag inte ens kunde äta en apelsin. två klyftor blev det innan jag vände och vred mig för att undvika att behöva kräkas. och när julia beger sig ut för att handla lite mat, springer jag iväg till toaletten och kräks upp apelsinen.
förra veckan hände nästan samma sak, men jag slapp att spy..
men det är ju helt sjukt om jag ska börja bli sjuk av att inte äta regelbundet...
igår åkte vi fyra hemifrån; pappa, julia, vida, jag och pappas vän anders.
när vi kom fram var det bara att lassa in allting i lägenheten och jag och julia började genast att fixa i ordning. vi packade upp allt som går att packa upp sådär i första vändan, utan några upphängda hyllor osv.
sen när vi skulle sova blev jag så sjukt ledsen. det här är inte hemma. det är så främmande allting. jag känner inte en kotte och igår kändes allting omöjligt och jag ångrade stort vad jag gett mig in på.
men jag vet att jag blir såhär när det är stora förändringar på gång, och det här är ju det största äventyret jag gett mig ut på så, det känns okej att jag tvekar!
och en annan sak som är så sjukt jobbig är att jag är hungrig KONSTANT sedan jag började med mina p-piller. äter jag inte inom tre timmar efter måtiden innan börjar jag att må illa och magen verkligen skriker efter mat. bara det är helt nytt för mig, att känna hunger regelbundet.
så igår åt vi middag vid ungefär klockan sex, och när jag vaknade på natten mådde jag så illa att jag trodde att jag skulle kräkas, det fortsatte under hela natten; varje gång jag vaknade, trodde jag att snart var det dags att springa till toaletten. när jag väl överlevt natten mådde jag så illa att jag inte ens kunde äta en apelsin. två klyftor blev det innan jag vände och vred mig för att undvika att behöva kräkas. och när julia beger sig ut för att handla lite mat, springer jag iväg till toaletten och kräks upp apelsinen.
förra veckan hände nästan samma sak, men jag slapp att spy..
men det är ju helt sjukt om jag ska börja bli sjuk av att inte äta regelbundet...
Kommentarer
Postat av: Therese
Hej hej kära Örebroare...
lugn å fin nu, vem skulle inte vara jättenervös för att byta stad och börja plugga? Ingen panik, det är helt okej att känna så. Försök att se det som om det ska bli spännande - det är inte lätt, men försök. Jag tycker att du är jättemodig!
Gällande maten så är det bra att du blir hungrig regelbundet, lär dig att ha lite nötter eller russin i väskan så håller du blodsockret stabilt och slipper den där illpaniksuget i magen. Att äta apelsin direkt efter en sk fasta är för surt för lilla magen, det var nog därfär den ångrade sig och ville ut igen. Vad kan man annars ha som en liten matlösning i väskan när man e vegan?
Hejar på dig! Massor med kramar från coachen ;)
Trackback
