6/3 nr2.

idag sprang jag den första springturen utomhus för i år.
det var ju soligt och varmt, och med astmamedicinen kan jag säga att det aldrig varit lättare att springa. men som vanligt när luften är kall får jag så ont att andas, så jag får vänta ett tag med att springa ute och köpa mig ett träningskort.
men innan dess kommer natten. och första natten efter julia har varit här är alltid den värsta. jag vrider och vänder på mig hela tiden i tron om att hitta min älskade bredvid, men vaknar och inser att hon inte är där. det är hemskt. :(.

men idag var första gången jag inte storgrät när vi pussades hejdå. det är väl ett steg i rätt riktigt att vi ska klara det här utan olidligt gråtandes helger utan varandra, även om det alltid är hemskt utan varandra. <3.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0