Jag och ensamheten.

grattis världens finaste och bästa pappa. <3.
jag älskar dig!


nu ska jag berätta om tankningsincidenten som hände mig i lördags.
jag lånade min snälla morbrors bil under helgen och behövde tanka, vilket jag aldrig gjort tidigare.
så jag hämtade upp julia och tänkte tanka på vägen hem till mina kusiner. då stöter vi på problem nummer ett.

vilken bensin var det man kunde man tanka med?

sen när vi väl fått sms-svar från morbror vilken bensin jag kunde tanka med och vi är framme vid macken uppstår problem nummer två.

vilken sida sitter luckan på?

julia hittade den på sin sida av bilen. då kör vi fram till rätt tank, på rätt sida av bilen innan vi kommer till nästa problem.

hur fan tankar man egentligen?

jag tänkte göra det så enkelt som möjligt och valde först att betala i kassan. så jag trycker på den knappen och tar tag i den där tankningsslangen. och allt som hände var att det pep. och ingen bensin kom det heller... så det var bara att sätta tillbaka den där slangen och stå och se ännu dummare ut än innan.

hur fan betalar man då?

jag tar väl och betalar med kortet istället då, tänkte jag. jag stoppar in kortet och trycker koden och får sedan tillbaka kortet. jag stoppar in tankslangen i bilen igen, men det händer fortfarande inget.

NÄHÄ?!

sen ser jag en liten knapp där tanken satt och förstår att jag kanske ska trycka på den, men jag nådde den inte så jag fick be julia trycka och då började plötsligt bensinen att rinna. äntligen! men då dyker nästa fråga upp.

hur mycket behöver jag tanka om jag ska till danderyd och tillbaka?

jag stoppade vid 150kr och tänkte att det skulle räcka, vilket visade sig räcka mer än väl. men när jag väl är klar kommer inget kvitto, inget godkännande av belopp osv. så då undrar jag

har jag verkligen betalat för bensinen nu?

och jag ville inte gärna gå in och fråga om jag betalat för bensinen eller inte. så dum ville jag inte visa mig vara. så jag och julia chansade på att det var betalat och rullar långsamt ifrån statiol ( så att dom kunde springa efter oss om det var så att vi liksom tjuvade den) och åker där ifrån smått förvirrade. eller det var väl jag som var förvirrad. och lite rädd för att ha stulit bensin. men julia bara skrattade åt all min problematik.

men nu i efterhand har jag fått klarlagt för mig att det inte ges något kvitto vid kortbetalning av bensin. det tackar jag och samvetet för.

jag är i slutet av en shopaholic i väntans tider, som är den fjärde delen av sophie kinsellas bokserie om becky bloomwood, som är en shopaholic. det är verkligen jätteroliga böcker och igår bara längtade jag tills jag och julia skulle gå och lägga oss så att jag kunde läsa ut den. jag läser och läser och när det är som mest spännande och jag ska byta sida så passar inte meningen på den nya sidan ihop med meningen på den förra sidan. då tittar jag på sidonumrena som på ena sidan visar 352 och på andra sidan 33 och så fortsätter boken trettio sidor fram med att ha samma sidor som i början av boken!
idag klockan tio är jag det som står utanför bokhandeln är i åkersberga och kräver en ny bok.
sådär får det ju bara inte vara!

igår badade julia och jag i hela två timmar.
vi var verkligen som russin när vi steg ur badkaret.



nu syns det såklart inte på bilden, men handflatorna var minst lika skrynkliga, även fötterna. haha.

head & shoulders nya reklam är ju helt galen.

frågan om vem som orkar dricka åtta glas vatten per dag är ju idiotisk. det är ju som att säga att man inte behöver dricka åtta glas vatten om anväder deras schampo, vilket ju är fullkomligt felaktigt.
skäms head & shoulders!

jag har hittat ett nytt te! rött te med blåbär/vanilj-smak.
helt underbart gott.
ekologiskt är det ju såklart också. :).

Det är som om luften jag försöker andas inte finns

Det är som om lungorna inte vill fyllas med luft

En fisk på land

Utan luft

Kvävs.

ja har stööört ont i halsen. jag har inte råd att bli sjuk igen. har ju redan varit det i två veckor alldeles nyligen. det är inte okej det här. jag tänker vägra sjukdom. just precis.

annars är jag rätt deppig. det här med skola, jobb, framtid... jag hatar det. jag kan inte bestämma mig. jag kan inte slappna av och känna efter vad jag vill. jag kan inte känna med bara hjärtat och jag tänker alldeles för mycket på det, utan att få något vettigt ur det.
det känns segt. och stressigt. och jobbigt. och sämst.

nu vill jag bara sova hela natten kramandes med min älskade.

idag har jag och sara varit på rival och lyssnat på tomas andersson wij. en sådan fin människa kan inte ge annat än en fin spelning. men ikväll kändes den magisk. :).
och jag älskar att sitta ner när jag går på konsert, så att man liksom kan lyssna på riktigt. koncentrera sig på musiken. jag känner mig bara obekväm när man ska stå och liksom halvröra sig lite i takt till musiken sådär. nej. sitta ner passar mig mycket bätte. då kan man koncentrera mig på att lyssna och inte behöva koncentrera sig på att vara så okonstig.

och i vanliga fall så verkligen hatar jag extranummer. har man spelat klart så har man. har man fått tackapplåder så har man.. att hålla på att springa in och ut sådär på scenen och tramsa sig.
men kan ni tänka er vem som kommer med ut på extranumret ikväll? det var självaste winnerbäck! jag blev så glad. och kan ni tänka er att det var första gången jag hörde honom live, vilket är mycket konstigt med tanke på att han är den jag lyssnat längst och mest på, efter lisa ekdahl. så jag tänker, nästa gång han spelar, boka en biljett på en gång!

tack finaste sara, tomas och winnerbäck för en mycket magisk kväll. <3.

tre
det är så många månader jag och mina älskade finjulia har varit tillsammans
under de här tre månaderna har du fått mig att känna saker jag aldrig någonsin känt
du har fått mig att förstå så mycket som jag undrat hela mitt liv
du har visat mig den världen jag alltid letat efter.
jag vill fortsätta att leva
jag vill fortsätta att leva med dig
för utan dig skulle det inte längre vara att leva.

hela onsdagen och hela torsdagen låg jag nerdrogad i soffanoch har sovit bort dag som natt. natten till tosdag fic jag dessutom jätteont och låg på golvet och grät, så jag ringde sjuksköterskemor min och frågade om jag kunde ta en till tablett tidigare än jag egentligen fick. och det gjorde jag och då blev jag ju ännu mer borta i skallen. minns inte ens att jag gick och la mig, men det var tydligen julia som hjälpte mig i säng, så borta var jag.
och det är sjukt att jag kan sova dygn i rad, vara helt avslappnad i hela kroppen; sådär varm och mjuk och sådär så man bara vill blunda liksom.. men ändå gör det stöööört ont i magen. så att mensmedicinerna hjälper ju så att jag kan sova och låta dagar passera som i dimma, men smärtan hjälper den inte alls att ta bort. inte alls.
och undersökningar läkare gjort när jag inte har ont säger att allt ser normalt ut. plus att de inte riktigt tror på hur ont jag har när jag, dessutom har jag svårt att beskriva den verkliga smärtan.
men. nu måste jag, på någe vis, ta tag i det här för det gör så fruktansvärt ont.

idag har jag så ont så att jag dör.
det är inte många som måste droga sig med medicin när de har mens.
det är inte många som måste åka till akuten när de har mens.
det är inte många som blir beodrad att åka ambulans in till akuten om man inte kan ta sig dit snabbt själv.

idag gör det riktigt jävla ont, men tur nog inte så ont att jag måste till akuten. men det är inte kul det här. att ligga drogad hemma så fort mensen kommer. ligga drogad hemma bara för att jag är tjej.

usch och fy!

nu har jag klippt mig en lugg.

nu har jag varit och friskistränat för första gången på minst ett halvår.
jag har längtat så efter hårdträningen!
jag har varit alldeles till mig hela dagen igår, hela natten, längtat efter idag. :D.
och nu är den första träningen avklarad och jag är så glad, så glad.

och.
jag vet att jag har klippt mig alldeles nyligen, men jag vill ju ändra och ändra hela tiden. nu fick jag lust att klippa rak lugg igen. så kanske att jag har en rak lugg när dagen är slut. det återstår att se.
nu ska jag fixa mat och dra iväg till jobbet.

hejsvej!

höstångesten är inte längre lika stark. något dämpade den. någon dämpade den. men ibland river den där inuti under några långa timmar.
jag hade tänkt att börja plugga nu efter jul. det hade varit ganska säkert att jag kommit in, men nu ska ju karlstad inte starta sin utbildning och jag är inte så säker på att jag vill plugga i jönköping eller örebro, som är alternativen om jag ska börja efter jul. då betyder det att jag måste vänta ett helt år till.
ett helt år.
jag som kände mig så glad för att börja plugga. varför kan inget få bli som man tänkt sig?

då betyder det att jag ska försöka hitta ett nytt jobb. det här sökandet. det här inte vetandet. jag hatar det. det oregelbunda livet. livet med schema för enbart några få veckor framåt. det bara river ännu mer ju mer jag tänker på det. jag vill inte bli överraskad hela tiden. jag tycker om det lagom förutsägabara. att veta. inte att vara oventande mitt eget liv.
det tar så oerhört mycket energi av mig att leva i den här situationen...

det är sämst. vet ni att det är helt sjukt sämst.
jag klickar in mig på studeraför att klicka mig till en anmälan till karlstads socionomutbildning till våren. MEN så är den inställd. av alla socionomutbildningar som startar till våren så är karlstad den enda som ställer in. hur segt känns inte det?
jag är ledsen.
på riktigt.

och detta är alltså några av alla bilder från bästfesten i fredags. :).

inatt ska jag jobba. inte alls kul.
inte det minst. nej nej.
jag är bara trött och vill sova hela tiden.
inte okej det heller.
jag vill inte.

igår hade jag och julia en månad som förlovade.
och vi sov bort hela långa dagen. julia kom hit, vi somnade och sov i någon timme, sedan somnade vi igen och sov tre timmar till och sedan tittade vi på film och åt mat, och gick och la oss igen... haha.
en sådan fin dag ;).

<3
och jag älskar fil, vet du det? ;).

jag syr och syr.
sydde om en tröja.
lagade julias byxor.
lagade ett kuddfodral.
och ny syr jag nya kuddfodral, till min nya stora kuddar.