15/1.
"är andrea bög?"
14/1 nr2.
behöver jag säger att det är precis vad jag behövde?
tack för att du finns söto. <3.
14/1.
när vi blir utskällda på jobbet varje dag för någonting man inte ens kan bli utskälld för, känner jag mig mer och mer värdelös. hur kan man vara så dålig på någonting som man inte ens kan vara dålig på?
jag är så otroligt jävla värdelös. jag är till och med så jävla dålig på saker man inte kan vara dålig på, att jag förtjänar utskällning efter utskällning.
och idag har jag riktigt ont i ryggen igen, ändå var det bara två gånger på hela dagen som jag kände att jag använde ryggen (utan att det gjorde ont då).
och jag blir så ledsen för att ryggen är trasig och för att handleden är paj.
och när jag tänker på att inte kunna springa till våren går jag sönder inombords. mina älskade springrundor.
13/1 nr2.
jobbet idag var något förskräckligt jobbigt. eller nja, bara dom där eftermiddagstimmarna. jag har aldrig varit med om något liknande för hysteriska damer. och vad gör man när inget hjälper? korv på det där. det är tur att det finns så bra människor som sara och u som gör jobbet lättare.
hela kvällen har jag känt mig lite varm och det visade sig nu när jag kom hem och tog tempen att jag har lite feber. men, nu ska jag jobba imorgon, sedan är jag ledig i tre dagar så jag står nog ut.
13/1.
jag är så trött på allt i kroppen som gör så ont.
att jag inte kunnat träna.
att jag inte kan göra någonting utan att det ska göra ont någonstans.
men nu har jag börjat simma. det gör inte ont i ryggen, inte heller i handleden.
för friskis och svettis pass går ju inte längre med ryggen och gymmet blir svårt med handleden. gymmet fungerar när handleden inte gör ont, men jag klarar mig inte utan träning, så nu blir det simmning ett tag framöver.
en oskriven melodi i moll.
Som gitarren utan strängar och en oskriven melodi i moll
En värld där gränser suddats ut så pass att ingen har någon koll
En melodi utan toner som spelas utan slut
Är sorgen som fått väntat med att få komma ut
Den fjärdedelspausen som finns men inte hörs
Är alla dom gömda kraven som i plågad tysthet görs
Den där lilla takten som blev glömd i mitten
Är bara en del av alla dom många och rädda snitten
Den sången som du inte hör är min stumma röst
den som har förblivit utan någon tröst
och den sång som ej har funnits och inte finns något mer
blir så mycket tystare och verserna ännu fler
för till det som jag vill säga finns inget ensamt ord
som klarar att beskriva den känslan inombords
men det är
som gitarren utan strängar och en oskriven melodi i moll
och
en värld där gränser suddats ut så pass att ingen har någon koll
w
hon fick heta wilhelmina och var världens finaste.
nu lämnar jag er ett tag.
9/1 nr2.
det jag måste lära mig är att skilja på dom och mig.
deras röst och min röst.
igår när jag låg i sängen fick jag plötsligt känslan av att jag inte skulle vakna idag.
jag skulle dö.
någon gång under natten skulle jag dö.
till slut insåg jag att det var spökena som var på besök och försökte tränga sig in under min hud, in i mitt hjärta, in i min hjärna.
dom har alltid vetat exakt hur dom ska komma åt mig, för dom har alltid lyckats, men igår kunde jag välja att inte lyssna på dom. igår kunde jag förstå att dom inte kan få mig att göra någonting längre.
för första gången i hela mitt liv kände jag mig starkare än dom.
och det gjorde mig så glad att jag bara grät. av ren lycka.
det här är det största någonsin för mig
jag tror inte att ni kan förstå hur bra det känns
men det här är det bästa på mycket, mycket länge.
som att den mer än tio års långa, branta uppförsbacke som jag hela tiden sprungit i tagit slut.
helt befriande.
9/1
med ditt huvud mot mitt bröst
och dina andetags tysta ljud
ger du mig oändlig tröst
mot mörkrets naka hud
8/1 nr2.
så smörjer man in fötterna, stoppar i dom i påsarna och tar på sig sockorna.
det är the greatest tips ever, fötterna blir glada i alla fall.
min morbror och världens bästa pappa kom hit någon gång mitt på dagen och hjälpte mig att ta bort den gamla kylen och sedan ställa dit den nya. så nu har jag en kyl som är kallare än 17 plusgrader ;).
dom hjälpte också till att hämta och bära in nya sängen och bära ut den gamla. jag känner mig helt handikappad när jag inte får lyfta och bära tugnt. stå och titta på när andra arbetar liksom.
jag tackar för hjälpen och kommer att sova gott inatt i nya sköna sängen. lite mindre, men åh så skön.
8/1
gissa om det kändes bra! att inte behöva ta upp tjugo minuter av en sjuksköterskas tid med något som går på någon minut!
så ja, jag är lite stolt. om man får vara det för en sån här liten sak ;).
sedan när svaret kom hade jag ingen virus i kroppen, men hon sjukskrev mig ändå över helgen. och sa att jag skulle komma tillbaka typ direkt om jag fick feber igen. men det känns som att ta i, så akut är det ju inte ?
7/1 nr2.
just nu håller jag på att fylla i försäkringspapprena för att få betalt under min sjukskrivning och det är så sjukt mycket att fylla i. och jag hittar inte mitt senaste anställningsbevis. hur kan man tappa bort det?! HUR?!
så nu måste jag ringa jobbet och fråga om dom uppgifterna jag behöver och behöva berätta att jag på något sätt lyckats tappa bort mitt anställningsbevis. kul. eller hur. nej.
och nu kommer ni att bli förvånade. imorgon ska jag till läkaren har jag bestämt. för den här förkylningen ger sig inte. jag! går till läkaren! frivilligt! över en förkylning!? haha ;).
7/1
första gången jag försökte begå självmord var just på nyårsdagen för flera år sedan, jag vill inte gå in närmre på det just nu, men inatt drömde jag återigen att jag dog och det har varit mycket av det dom senaste veckorna. och nu när jag tänker på det är det säkert förknippat med att det är ett nytt år, med tanke på vad jag alltid känt inför det. just för att jag inte har velat ha det där nya året. just för att jag inte velat leva ett år till, jag har alltid tänkt att jag inte ens skulle ha levt det senaste året. man ska börja om, löften, att ska bli bra - prat. jag hatar det. det är ingen och inget som börjar om, det är ingen som håller dom där löftena och det blir inte bra, bara för att man säger att det ska det. inget förändras bara för att det i kalendern plötsligt står 2010 istället för 2009.
men
det här året har jag inte känt att det varit jobbigt med ett nytt år så därför är jag lite förvånad över de här drömmarna om döden.
nu till något helt annat. till min vida. till kärlek.
hon är världens bästa och jag vill inte vara utan henne en sekund.
hon vill inte vara utan mig heller ;). sitter jag vid datorn ska hon också sitta här. helst på tangentbordet så att jag inte kan skriva, utan kela med henne istället och det kan jag ju inte låta bli. bara det att allt här blir så blött. hon dregglar som en jag vet inte vad, min finkatt♥.
6/1 nr3.
man får ju sämre imunförsvar när man inte tränar, så det är ju inte så konstigt att jag varit konstant sjuk dom här träningsfria veckorna ;).
och hur mycket jag än längtar efter att få springa igen längtar jag nästan ännu mer till den 19e februari!!!
6/1 nr2.
jag har försökt sjunga med säkert tio gånger i varje låt jag lyssnar på men glömmer bort att det enda som hörs när jag öppnar munnen är ett kraxande oljud som knappt ens hörs.
det är som när jag går till tåget och är helt inne i min egna lilla värld och sjunger på lite nyskrivna sånger eller favoriter som emil jensen och jag märker inte ens att jag sjunger förrän det går förbi någon och ler lite för mycket bara för att vara det där alldagliga leendet. och det är ju inte så att jag bara nynnar, jag sjunger verkligen.
haha. det är pinsamt.
6/1
men munkis vet varför jag är en sådan städare ;) haha, även om anledningen är lite galen.
jag har haft lite svårt att lyssna på lisa sedan efter hennes senaste konsert, men jag kan inte inte lyssna på hennes bästlåtar.
Jag trodde mig vara beskyddad
Då gitarren låg i mitt knä
Jag spelade tyst för mig själv
Och tillät mig vara disträ
Jag trodde mig vara beskyddad
Med gitarrens kropp mot min
Beskyddad av högsta instans
Då ljudet vibrerade mjukt, mot mitt skinn
Befriad från formaliteter
Med gitarrens hals i min hand
Handen sökte sig fram
Att treva är sällsamt ibland
Och allting fick bli som det ville
Allting fick bli som det blev
Jag trodde mig vara beskyddad
Mitt i en värld som är skrämmande skev
Och ingen censor stod i dörren
Till mitt undermedvetnas land
Jag tillät mig vara försvarslös
Och tjusade av avgrundens rand
Och mitt undermedvetnas kurirer
Sprang ostört emellan okänt och känt
Och jag gjorde just ingen skillnad
På sånt jag upplevt
och sånt som kunde ha hänt
Och jag vaktar inte min tunga
Men låter orden bli få
Då människor ställer mig frågor
Men utan viljan att förstå
Och jag besitter nog viljan
Men tvivlar på att jag kan
Men viljan att förstå
Kanske det närmaste,
vi kan komma varann
Jag vet inte om du var vaken,
där du låg i rummet intill
Jag spelade tyst för mig själv
Jag spelade som jag själv vill
Min trasiga stol var en tron
Och jag tyckte mitt huvud var krönt
Då var jag drottning av natten
För mitt i en iskall värld
Fann jag någonting skönt
Och ingen censor stod i dörren
Till mitt undermedvetnas land
Min känselförmåga förhöjdes
I läpparna och min hand
Det var som jag kunde förnimma
Någonting jag tidigare inte märkt
Och vad det än var, och vad det än gjorde
Så lämnade det mig påtagligt stärkt
Jag trodde mig vara beskyddad
Med gitarrens kropp mot min
Beskyddad av högsta instans
Då ljudet vibrerade mjukt mot mitt skinn
Dom tankar jag tänkte var klara
Men ledde just ingenstans
Jag hade gitarren i knät
Och var bara glad att jag och gitarren fanns
5/1 nr3.
kyl/frys ska inhandlas. pappa är världens bästaste och envisas med att betala den, men jag kommer i alla fall att betala minst halva.
sedan ska jag också köpa en ny säng. min säng är 7år gammal och det börjar kännas. och nu när jag redan har ont i ryggen känns det ännu tydligare att den bör bytas ut. och det känns ännu viktigare med en bra säng om man har problem med ryggen.
jag är inte ett dugg trött, men känner mig rätt hängig så jag tror att det blir till att förflytta mig till sängen nu.
tjingpling och god natt.
5/1 nr2.
och så mycket skäll man kan få för en telefon som blir inlåst i drygt en timma. herre gud, sånt händer. tänk om hon skulle lägga lika mycket energi på allt annat hon gör, som hon gör på att skälla på folk, så mycket bättre det skulle bli.
nu ska jag snart gräva ner mig så långt ner i soffan jag bara kan. jag ska bli frisk.
är hur varm som helst, men vad visar tempen? jo, 35.3. sjukt stört lågt, för att känna sig så varm.
5/1
feber, halsont och ett eländigt snorande.
hade det inte varit för att jag är ledig onsdag torsdag och fredag, hade jag nästan sjukanmält mig idag.
men jag vet inte hur det fungerar när man är sjukskriven till halvtid? har man karensdag nu med? vilket som har jag knappast råd att vara sjuk en enda dag till på flera månader.
och igår skrämde sjukgymnasten mig med att förklara hur man gör den där undersökningen för att kolla nervernas aktivitet i armen.. och sen sa han att han bara skämtade! KUL! verkligen! ett tag blev jag glad när han sa att man blir sövd, då känner man ju i alla fall ingenting.
nej nu ska jag snart kila iväg.
4/1 nr2.
men jag är fruktansvärt förkyld, vilket jag varit den senaste månaden. har varit frisk kanske två dagar i mellanåt, på sin höjd, men sen har förkylningen kommit tillbaka. well. jag klagar på så mycket nu att det skulle räcka för hela 2010. men ibland blir det så.
nu ska jag dricka soppa och titta på p.s i love you. jag älskar den filmen. trots att den inte alls är i samma klass som boken, men jag uppskattar nog filmen just för att jag vet alla dom där detaljerna som finns i boken men inte visas i filmen. och jag älskar (vilket låter konstigt) men när folk dör i berättelser, liksom en sådan människa som är finast och bäst i hela världen som inte alls borde gå och dö, och då blir allt extra sorgligt och då gillar jag det ännu mera...
man ska gråta i filmer, antingen av skratt eller sorgsenhet, men så är det, annars är dom inte bra!
åh, vad jag är bra på att dra ut förklaringar till oerhört långa och onödiga förklaringar.
det är ytterliggare ytterliggare en aspergersgrej; att inte kunna berätta sammanhängande eller välja ut relevant information.
för när jag berättar saker, typ om någon frågar var jag har gjort under helgen så måste jag först tänka igenom väldigt länge. sedan börjar jag från fredagen, när jag kom hem från jobbet, och att jag sedan gick och tränade och efter det gick jag och handlade, och om jag kommer på att jag gick och handlade innan träningen måste jag rätta mig själv och säga att jag gick och handlade först och sen tränade. vem är ens intresserad av att jag var och handlade? eller om jag ska berätta vilken tid någonting hände, kan jag stå och diskutera högt i själva den här detaljerade harrangen om vad gjort: det var någon som ringde klockan 10, eller nej, det var nog senare för jag hade varit uppe ganska länge innan, det var nog vid elva, nej förresten. det var innan elva för då satt jag vid datorn, så det måste ha varit vid undefär halv elva. nej tjugo över tio var det, just det, för då såg jag att tåget åkte förbi här utanför. så var det. det ringde vid tjugo över tio, sedan vid tolv... ja men förstår ni. stackars er som måste lyssna på mig ibland, när jag inte är extra skärpt och kommer på mig själv att jag inte behöver berätta sådana obetydelsefulla saker, haha.