tandis.
imorgon är det dags.
det är helt sjukt vad nervös jag är.
igår vaknade jag med nackspärr. kan vara att jag sov konstigt, eller att jag spänner mig sjukt mycket dynget runt av nervositet.. jag är så nervös att all energi går åt till nervositeten och idag sov jag mellan 18-20 för att jag var helt slut.
jag blir "sövd" det är inte på riktigt sövd, men sövd.. fattar inte hur jag ska bli sövd. det är nog det som gör mig så rädd.. och för att jag alltid känt allting på ett annat sätt än vad som först sägs.
när jag var liten och skulle ta spruta eller ta blodprov fick jag alltid höra att det inte känns, "bara ett litet stick" eller så. men grejen är att jag känner nålen som går igenom huden och jag känner hur blodet dras ut.. jag känner det. det kan ingen känna att jag inte känner. men därav bristen min tro på tandläkare, läkare och piercare och så just för att det där "det känns inte" inte stämmer på mig.
den sövning jag ska få imorgon ska göra att jag inte känner något. eller rättare sagt att jag inte orkar bry mig, men att jag kommer känna att dom håller på inne i munnen. vilket gör att jag tror att det kommer kännas mer än att bara känna att dom håller på. dom säger också att jag inte ens kommer minnas något efteråt. bara de två versionerna gör allting ännu mer osäkert.
usch. fy. korv.
jag är mer nervös än den veckan innan jag skulle vara med i rättegången, då jag kräktes i en hel vecka innan på grund av nervositet. men kräks gör jag inte nu. det är kanske bara en annan typ av nervositet.. men jag är sjukt mycket mer nervös nu.. konstigt nog.
jag har levt med att det egentligen bara är en dröm. att någon ska säga till mig att jag inte alls behöver dra ut den. men imorgon på förmiddagen är det dags.. och det är ännu ingen som sagt något sådant till mig.
jag är så sjukt rädd för smärta, smärta som jag aldrig känt förut.
eftersom att jag känner på ett annat sätt är det ingen som tror mig när jag säger att det gör ont. utan tror bara att det gör lite vanligt ont som för andra.. korvans alltså.
jag vill nog dö.
jag kan vakna på fredag igen när det är studentdags istället. please?
rörigt inlägg. mycket rörigt. men det är vad som går att få fram, genom min nervositet.
det är helt sjukt vad nervös jag är.
igår vaknade jag med nackspärr. kan vara att jag sov konstigt, eller att jag spänner mig sjukt mycket dynget runt av nervositet.. jag är så nervös att all energi går åt till nervositeten och idag sov jag mellan 18-20 för att jag var helt slut.
jag blir "sövd" det är inte på riktigt sövd, men sövd.. fattar inte hur jag ska bli sövd. det är nog det som gör mig så rädd.. och för att jag alltid känt allting på ett annat sätt än vad som först sägs.
när jag var liten och skulle ta spruta eller ta blodprov fick jag alltid höra att det inte känns, "bara ett litet stick" eller så. men grejen är att jag känner nålen som går igenom huden och jag känner hur blodet dras ut.. jag känner det. det kan ingen känna att jag inte känner. men därav bristen min tro på tandläkare, läkare och piercare och så just för att det där "det känns inte" inte stämmer på mig.
den sövning jag ska få imorgon ska göra att jag inte känner något. eller rättare sagt att jag inte orkar bry mig, men att jag kommer känna att dom håller på inne i munnen. vilket gör att jag tror att det kommer kännas mer än att bara känna att dom håller på. dom säger också att jag inte ens kommer minnas något efteråt. bara de två versionerna gör allting ännu mer osäkert.
usch. fy. korv.
jag är mer nervös än den veckan innan jag skulle vara med i rättegången, då jag kräktes i en hel vecka innan på grund av nervositet. men kräks gör jag inte nu. det är kanske bara en annan typ av nervositet.. men jag är sjukt mycket mer nervös nu.. konstigt nog.
jag har levt med att det egentligen bara är en dröm. att någon ska säga till mig att jag inte alls behöver dra ut den. men imorgon på förmiddagen är det dags.. och det är ännu ingen som sagt något sådant till mig.
jag är så sjukt rädd för smärta, smärta som jag aldrig känt förut.
eftersom att jag känner på ett annat sätt är det ingen som tror mig när jag säger att det gör ont. utan tror bara att det gör lite vanligt ont som för andra.. korvans alltså.
jag vill nog dö.
jag kan vakna på fredag igen när det är studentdags istället. please?
rörigt inlägg. mycket rörigt. men det är vad som går att få fram, genom min nervositet.
Kommentarer
Trackback
